Bröllopsyran är över

Igår bar ju jag och piff oss iväg in till stan för att få se vickan och danne lite snabbt. Jäkligt mycket folk... Men eftersom vi var där nästan en timma så fick vi ganska bra platser vid kortegen. När de väl paserat sprang vi iväg och försökte shoppa lite innan affärerna stängde, men vi kännde inte riktigt att vi hann klart på 30 min :) så nu blir det mer shopping idag om piff bara kan vakna och svara på mitt sms....

Hur som helst, när shoppningen var avklarad och vi tagit en fika paus, och piff var överlycklig för att jag inte kunde gå så fort för då skulle min klänning åka upp, och slutligen innan jag köpt en glass på donken, gav jag mig iväg för att möta upp mina päron som stått precis utanför slottet med allt  militärskit... och skulle nu iväg till en amerikansk familj, och jag skulle med. Det var nästan lite chokerande. De hade stått utanför slottet sen ca 13.00, fast innanför inspärrningarna, kom inte därifrån förrän vid 19.00, och det första de gör när de kommer in är att slå på tv:n och se allt igen... Ungdomarna tröttnade ju efter tagg, så vi drog upp och glodde på film istället. Jag trodde banne mig att det var fotbollsmatch där nere för de skrek som fasiken efter ett tag, men nä, kameran hade bara kommit nära där de stod... jösses. Jag har däremot svårt att fatta hur man kan sitta och grina åt bröllopp ^^ Den amerikanska frun sa till mig att det berodde på att hon inte hade något liknande i sitt land och att det var därför... still weird.

Försökte även öva min spanska under kvällen med, ja, de spanska tjejerna... gick åt helvete. Jag är körd om två veckor då jag ger mig iväg... Snackade dessutom med fransmannen som berömde mig för min längd. Jag är då lätt att göra glad...
Sist men inte minst åkte jag hem och drog åter en gång till Piff, tyvärr mindes ingen av oss hur pinsam filmen Hundtricket var, så vi pinade oss igenom den en gång... frammåt halv 4 blev det dags att dra hem... kommer faktiskt inte ihåg särskilt mycket av vad hon babblade om sista timman ^^

Tror ingen orkat läsa allt det här... och om ni har: ber om ursäkt för att det inte sa något vettigt.

Får hitta på något här istället...
"Hemligheten med lycka är att vara vän med sig själv." Bernard le Bovier de Fontenelle (1657-1757)

Kram på er
Puff

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback